Ska man på fullaste allvar har såhär ont sista tiden så är jag snart redo att kasta in handduken. Jag orkar inte mer. Föder mer än gärna barn idag, snälla rara söta dotter kom ut! Jag inser att jag ändå inte kommer kunna sova ordentligt sedan ändå och det gör ingenting men tanken på att få kunna gå,stå,sitta normalt och till och med kunna ut och promenera får mig nästan tårögd just nu. Och tanken på att få träffa min dotter får mig att bli helt underbart knasig i huvudet.

Vackra du, kom ut!